مقالات مترجمة

حول أسباب استقالة محامي أوجلان الأول ( أحمد زكي أوغتشوأوغلو).

المقالة باللغة السويدية وأدناها ترجمتها العربية
أوغتشواوغلو: طلبت من السيد أوجلان المرافعة والدفاع باللغة الكردية، إلا أنه ردّ قائلا: سحقاً هل تريد أن تقتلني!!

التفاصيل التي شارك بها المحامي أحمد زكي أوكتشوغلو في ندوة في ستوكهولم في أواخر عام 1999، والتي تتعلق بلقائه مع عبد الله أوجلان في جزيرة إمرالي، تسببت في شرخ كبير ونقاشات حادة داخل الحركة السياسية الكردية والمهجر في ذلك الوقت. [1]
كان أحمد زكي أوكتشوغلو من بين المحامين في “مكتب أسرين للمحاماة” الذي تأسس بعد اعتقال أوجلان في 15 فبراير 1999، وكان جزءاً من الفريق الأساسي الذي سافر إلى إمرالي وأجرى أول لقاءات مع أوجلان. ومع ذلك، استقال من منصبه ومن فريق المحامين في يونيو بسبب استراتيجية الدفاع أثناء المحاكمة وتصريحات أوجلان في المحكمة. [2، 3]
النقاط الرئيسية والتفاصيل في التصريحات التي شاركها مع المشاركين في ندوة ستوكهولم، والتي هزت الأجواء السياسية في تلك الفترة، هي كالتالي:
1. انتقاد خط الدفاع “الخاضع”
أشار أوكتشوغلو إلى أنه رفض تماماً الخط الجديد الذي طوره أوجلان خلال محاكمات إمرالي وفي لقاءات خاصة معهم، والذي ركز على “أنا في خدمة الدولة، أعطوني مهمة وسأنفذها”. في ندوة ستوكهولم، ادعى أن اعترافات أوجلان في المحكمة وتأكيداته على “الولاء للجمهورية” كانت ضربة قاسية للنضال والشرعية القانونية التي يقاتل من أجلها الشعب الكردي منذ عقود.

2. ما وراء الكواليس في لقاءات إمرالي واتهامات “التعاون مع الدولة” ادعى أوكتشوغلو أن أوجلان كان في حالة من الذعر الشديد و”سيكولوجية الخضوع” أكثر مما انعكس ظاهرياً خلال لقاءاتهم في الجزيرة. من بين أكثر التفاصيل النقدية التي طرحها في الندوة هو رغبة أوجلان في استخدام محاميه ليس كمدافعين قانونيين، بل فقط كـ”مراسلين/ناقلين للرسائل بين الدولة والتنظيم (PKK)”. ادعى أوكتشوغلو أن تعليمات أوجلان للوحدات الجبلية من خلال محاميه بـ”إلقاء السلاح والانسحاب” لم تكن استراتيجية قانونية، بل كانت جهداً شخصياً من أجل البقاء على قيد الحياة بالكامل، وكشف عن ذلك للجمهور في ستوكهولم. ## 3. اتهام “التسول من الأركان العامة والطبقة البرجوازية” تصريحات أوكتشوغلو، سواء في هذه الندوة أو في وسائل الإعلام الأوروبية في ذلك الوقت، استهدفت مباشرة الوضع الراهن داخل PKK. في منشورات التنظيم (على سبيل المثال، في أعداد مجلة Serxwebûn في ذلك الوقت)، كانت هناك في الواقع ردود فعل قوية على ادعاءات أحمد زكي أوكتشوغلو في هذه الندوات؛ حيث تم ذكر صراحةً أن أوكتشوغلو وصف موقف أوجلان بأنه “خدمة وتسول من الأركان العامة والطبقة البرجوازية”. ومع ذلك، اتهمت قيادة التنظيم أوكتشوغلو بأنه “منفذ لتنظيف داخلي” وأنه “لا يفهم العملية”. [1]
4. السبب الحقيقي لاستقالته
في الندوة، أوضح أوكتشوغلو بالتفصيل السبب الرئيسي لاستقالته من مهامه القانونية في أبريل-مايو 1999 بالقول التالي: أدرك أن واجبه كمحامٍ هو الدفاع عن موكله، لكن موكله (أوجلان) لم يرغب في دفاع قانوني، بل أجرى تسوية سياسية واستخدم المحامين كأدوات في هذه التسوية، واستقال لأنه لم يستطع قبول هذه الحالة أخلاقياً/سياسياً. [2]
أصبحت هذه الندوة نقطة تحول تاريخية في المهجر الكردي، حيث تم انتقاد لأول مرة بصوت عالٍ وبأقسى طريقة نظريات أوجلان حول “الجمهورية الديمقراطية” في محاكمات إمرالي من قبل شاهد داخلي.
[1] https://usercontent.one [2] https://tr.wikipedia.org [3] https://en.wikipedia.org

https://t.me/sarbastnabi2024/33701

============

Detaljerna som advokaten Ahmet Zeki Okçuoğlu delade vid ett seminarium i Stockholm i slutet av 1999 angående hans möten med Abdullah Öcalan på ön İmralı orsakade en stor spricka och debatt inom den kurdiska politiska rörelsen och diasporan vid den tiden. [1]
Ahmet Zeki Okçuoğlu var bland juristerna vid “Asrın Law Office” som etablerades efter Öcalans tillfångatagande den 15 februari 1999, och var en del av kärnteamet som åkte till İmralı och höll de första mötena med Öcalan. På grund av försvarsstrategin under rättegången och Öcalans uttalanden i domstol avgick han dock från sin position och juristteamet i juni. [2, 3]
Huvudpunkterna och detaljerna i de uttalanden han delade med deltagarna vid Stockholmsseminariet, som skakade den politiska atmosfären under den perioden, är följande:
1. Kritik av den “undergivena” försvarslinjen
Okçuoğlu uppgav att han helt förkastade Öcalans nya linje, som han utvecklade under İmralı-rättegångarna och i privata möten med dem, med fokus på “Jag står i statens tjänst, ge mig en uppgift så ska jag lösa den.” Vid Stockholmsseminariet hävdade han att Öcalans bekännelser i domstol och hans betoning på “lojalitet mot republiken” var ett hårt slag mot den kamp och juridiska legitimitet som det kurdiska folket har fört i årtionden. ## 2. Bakom kulisserna på İmralı-mötena och anklagelserna om “samarbete med staten” Okçuoğlu hävdade att Öcalan befann sig i ett tillstånd av mycket mer panik och “undergivenhetspsykologi” än vad som reflekterades utåt under deras möten på ön. En av de mest kritiska detaljerna han lade fram vid seminariet var att Öcalan ville använda sina advokater inte som juridiska försvarare, utan enbart som “budbärare/budbärare mellan staten och organisationen (PKK).” Okçuoğlu hävdade att Öcalans instruktioner till bergskadrerna genom sina advokater att “lägga ner vapnen och dra sig tillbaka” inte var en juridisk strategi utan helt och hållet en personlig överlevnadsansträngning, och han avslöjade detta för publiken i Stockholm. ## 3. Anklagelsen om att “tigga generalstaben och borgarklassen” Okçuoğlus uttalanden, både i detta seminarium och i europeiska medier vid den tiden, riktade sig direkt mot status quo inom PKK. I organisationens publikationer (till exempel i numren av tidskriften Serxwebûn vid den tiden) fanns det faktiskt en stark reaktion på Ahmet Zeki Okçuoğlus påståenden i dessa seminarier; Det angavs uttryckligen att Okçuoğlu karakteriserade Öcalans attityd som att “tjäna och tigga generalstaben och borgarklassen”. Organisationens ledning anklagade dock Okçuoğlu för att vara en “utrensningsmakare” och för att “inte förstå processen”. [1]
4. Den verkliga anledningen till hans avgång
I seminariet redogjorde Okçuoğlu i detalj för den huvudsakliga anledningen till sin avgång från sina juridiska plikter i april-maj 1999 med följande ord: Han insåg att hans plikt som advokat var att försvara sin klient, men att hans klient (Öcalan) inte ville ha ett juridiskt försvar utan genomförde en politisk uppgörelse och använde advokaterna som verktyg i denna uppgörelse, och han avgick eftersom han inte kunde acceptera denna situation moraliskt/politiskt. [2]
Detta seminarium blev en historisk vändpunkt i den kurdiska diasporan, där Öcalans teser om “Demokratisk republik” i İmralı-rättegångarna kritiserades för första gången högljutt och på det hårdaste sättet av ett insidervittne. Skulle du vilja att jag utvecklar informationen om andra oppositionsfigurer (som Kemal Burkay) som Ahmet Zeki Okçuoğlu arbetade med vid den tiden, eller effekterna av dessa uttalanden på utrensningarna inom PKK?
[1] https://usercontent.one [2] https://tr.wikipedia.org [3] https://en.wikipedia.org

https://t.me/sarbastnabi2024/33701

هل وجدت هذا المقال مفيدًا؟

رأيك يساعدنا في تحسين المحتوى

100% من القراء أعجبهم المقال
(1 تقييم)
1 1 vote
Article Rating
Subscribe
نبّهني عن
guest
0 Comments
Oldest
Newest Most Voted
Inline Feedbacks
View all comments

مقالات أخرى للكاتب: الكاتب